Detta är nått jag faktiskt inte sagt till många alls då jag velat att det skulle vara hemligt. Men nu kommer
det ut på bloggen. När jag det hade tagit slut mellan mig och mitt ex som misshandlade mig så fortsatte
jag att umgås med han ett tag och hans vänner. Det var helt fel umgänge då dom höll på med droger.
Jag tror jag var runt 17 när jag testade droger för första gången. Då testade jag hasch, första gången
tyckte jag att det var jätte töntigt då jag inte kände speciellt mycket förutom att jag blev fnittrig.
Jag testade några gånger till och började njuta av det. Jag försvann till en annan värld där jag mådde bra,
där jag var mig själv. Min egna värld. Jag var glad hela tiden och kroppen var så avslappnad.
Jag rökte lite då och då inte speciellt ofta. När jag slutade umgås med dom fanns ju fortfarande drogerna
kvar då jag träffade andra som höll på. Sen efter ett år eller nått då jag inte hade tagit nått på väldigt länge
hamnade jag i fel umgänge igen. Och då startade allt igen. Började med att röka hasch sen gick det över
till marijuana och det blev allt oftare som jag rökte.
Sen lämnade jag dom också och började umgås med andra. Skaffade en kille som jag var tillsammans med
under en sommar som det visade sig att han också rökte. Så där fortsatte det igen, dock inte lika ofta.
När det tog slut mellan oss så kom jag tillbaka till mitt gamla umgänge som då hade börjat med tyngre
droger. Och jag testade amfetamin för första gången. Det var också en skön känsla. Jag blev pigg och
kunde göra vad jag ville. Jag kunde prata hur mycket som helst. Jag orkade göra massa saker, för jag
kunde inte sitta still, man fick ingen ro alls i kroppen. Jag började ta det mera ofta och det blev mer
och mer för varje gång. Jag hade hamnat i en knarkarkvart där alla tog hur mycket som helst.
Där nästan alla va beroende. När man inte var hög där så mådde man bara dåligt av att se hur dom
levde. Jag upptäckte efter ett tag att jag hade hamnat på ett ställer där dom också sålde droger.
Det var nytt folk där varje dag. Och när drogerna var slut då var det kaos folk satt eller låg överallt,
dom skakade och mådde dåligt. Vissa fick så det kliade i hela kroppen på dom. Jag har aldrig sätt nått
liknande förut. Ett liv utan droger för dom var ett helvete. Och jag började må mer och mer dåligt när
jag såg hur dom hade det. Ville jag fastna där själv? Nej det ville jag verkligen inte!
En dag så var allt helt slut och folk satt runt omkring och bara väntade på nytt, bara väntade på
att få må bra igen. Och där satt jag, lilla jag som egentligen hatar droger. Jag började själv känna suget,
jag började känna att jag behövde det, bara lite bara en liten dos så jag slapp suget.
Den dagen bestämde jag mig, jag tog en snabb koll på mig själv och insåg. Vad fan gör jag här?
Jag hör inte hemma här, jag är inte som dom och jag vill aldrig bli som dom.
Jag tog mina saker och stack, lämnade allt bakom mig avslutade kontakten med dom.
Och valde att leva mitt liv som drogfri jag är stark jag ska inte leva ett sånt liv!
Första dagarna var jobbiga. Men jag fixade det. En idag kan jag tänka tillbaka, en idag
kan jag få suget efter det. Jag har inte vart helt drogfri sen jag slutade med amfetamin.
Jag har rökt på två gånger efter det. Men endast två gånger. Men nu har jag slutat helt.
Det har varit tufft för jag har ändå suget kvar. Vissa dagar när jag mår som sämst och livet
känns förjävligt. Dom dagarna vill jag bara röka på och försvinna till min värld igen där jag
mådde bra. Men jag har bestämt mig för att aldrig gå tillbaka dit.
Jag har det så mycket bättre utan droger! Aldrig igen att jag börjar.
Jag har avslutat kontakten med alla mina vänner som tar droger. Och sagt att dom kan höra av sig
när dom har slutat. För som jag sa jag vill inte tillbaka. Och jag vet att börjar jag umgås med dom igen
så kommer suget bara bli värre. Så nu umgås jag bara med folk som inte tar droger.
Jag ångrar varje dag det jag gjorde, jag ångrar att jag tände den första spliffen.
Jag ångrar varje dag att jag gjorde i ordningen den där linan. Men jag ångrar aldrig
att jag slutade, att jag var starkt nog att sluta helt ensam. Och att jag valde det själv.
Det är jag stolt för!
Har ni några frågor angående detta så är det bara att fråga.
